Undervisningstillfälle i NO på förskolan

I vårt grupparbete valde vi att arbeta med vattnets kretslopp med fokusering på MOLN. Detta på grund av att moln är något som barnen pratar och funderar om. Barnen har en förförståelse av att regn och snö kommer från molnen. De funderar också kring åska, mest som något spännande och skrämmande.

I förskolans styrdokument, lpfö-98.rev-10 beskrivs mål angående naturkunskap som att förskolan ska sträva efter att varje barn;

•utvecklar sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle, påverkar varandra

•utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor om och samtala om naturkunskap

Jag började mitt arbete med att intervjua tre femåringar. Givetvis efter föräldrarnas och barnens medgivande. Eftersom jag hade tänkt mej att videofilma intervjuerna, bad jag om tillåtelse för även detta. Jag klargjorde syftet och att filmerna skull raderas efter analysen av innehållet. Barnen ville se filmerna efteråt och jag upplevde att de tyckte att det var roligt. Då jag ställde frågan om deras uppfattning om vad moln är, fick jag flera intressanta svar. De hade uppfattningen om att moln är en materia som är som ludd, mjukt. De trodde också att det inte gick att åka igenom molnen, man fick styra runt eller över det.

Efter intervjuerna planerade vi i gruppen hur vi skulle gå tillväga för att ge barnen ytterligare kunskaper om moln. Vi planerade att illustrera vattnets kretslopp i form av en flanosaga. Vi tillverkade genomskinliga vattenmolekyler som skulle röra sig runt i ett kretslopp. Sedan gav vi en av molekylerna ett namn, vattenmolekylen Vera, och skapade en saga runt ämnet. Vid genomförandet av flanosagan på min förskola lyssnade barnen intresserat. Jag berättade den sakta för att jag skulle kunna checka av om de ”hängde” med och för att de skulle kunna ställa frågor och bli delaktiga. De ”smakade” på ordet molkyl. ”molekyl-polekyl….” Spontana frågor dök upp som t.ex. Hur blir det åska då? Då fick jag nytta av min egna inläsning i ämnet och kunde svara på hennes fråga med bakgrund av forskning. När jag hade berättat sagan för barnen ville de själva berätta den med hjälp av bilderna och figurerna. De höll på en lång stund, lekte, diskuterade och visade sagan för varandra.

När de var nöjda med flanosagan genomförde vi ett experiment. Vi kokade vatten i en gryta på spisen. Grytan hade ett genomskinligt lock. Det var bra för då kunde vi tydligt se när det blev ånga och slutligen vatten på locket. Under tiden som experimentet genomfördes diskuterade jag med barnen om vad som hände med vattnet. Följande dag visade jag ett bildspel, power-point, för barnen om vattnets kretslopp. De tittade nyfiket på bildspelet och kommenterade händelserna. ”Solen värmer vattnet”, ”Det är vatten i molnet”, ”Nu orkar inte molnet hålla dropparna”, Nu släpper molnet dropparna”, ”Det regnar”.

Slutligen intervjuade jag barnen igen för att se om någon förändring av deras kunskaper om moln har skett. Alla barn hade nu en förståelse om att moln består av vatten. Ett barn gav sin redogörelse för, vad jag uppfattar, hur vattnets kretslopp fungerar. ”Molnen bor i regnet. ”Jag tror det är regn i moln. Dom (molekylerna) är i den långa kannan (bäcken). Då sprutar det upp i molnet. Då blir det regn i molnet, förstår du…”

Genom att jag använde en variation av undervisningen, flanosaga, experiment, bildspel, gav jag barnen möjligheter att utveckla sin förståelse kring  fenomenet. Barnen samspelade med varandra, ställde frågor och hypoteser och reflekterade.

Kunskap kommer till uttryck i olika former- såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barns lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Lpfö-98. rev-10).

Anneli Andersson grupp 2a.