Åskväder förekommer framförallt på sommareftermiddagar, i stora bymoln som byggts upp genom soluppvärmningen under dagen. En annan typ av åska förekommer i samband med fronter, där kall luft möter varm. Åska uppträder oftast i kraftiga bymoln (cumulonimbus). Ibland ligger dock dessa moln inbakade i mer sammanhängande regnmoln. Cumulonimbusmolnen växer snabbt på höjden genom starka uppvindar.
Efterhand som molnet växer till sker en separation av elektriska laddningar. Stigande luftströmmarna i molnen åstadkommer både stora vattendroppar och iskristaller. Vid gränsen mellan stigande och sjunkande luftströmmar bildas dessutom en ”hagelvirvel”. Vattendropparna stiger, sjunker, fryser och smälter om vart annat. På detta sätt bildas flera hagellager. Molndroppar, regndroppar och snöflingor rör sig upp och ned i molnet. När partiklarna krockar får de olika laddning. Iskristallerna blir positivt laddade och samlas i den kalla molntoppen. Vattendropparna laddas negativt och samlas i molnets nedre delar.
När spänningsskillnaden blir tillräckligt stor, blir det elektriskt överslag. Jätteblixtar slår mellan molnets olika delar. På marken under molnet samlas positiv laddning genom induktion (de attraheras av de negativa laddningarna i molnbasen). Spänningen mellan molnbas och mark till slut att det blir elektriska överslag även mellan moln och mark. När blixten slår ned, slår den egentligen upp. Den negativa laddningen i molnbasen letar sig ner mot marken i en osynlig zick-zack-kanal. När den nått nästan ända ned sker en urladdning och de positiva laddningarna från marken rusar med ljusets hastighet upp till molnet i den bildade kanalen. Av den häftiga uppvärmningen flammar ett ljussken upp. Luften utvidgas snabbt och orsakar en chockvåg, kraftig ljudpuls utbreder sig från blixten och vi hör en kraftig knall som på avstånd dämpas till ett dovt muller. Efterhand som molnet växer till sker en separation av elektriska laddningar. Stigande luftströmmarna i molnen åstadkommer både stora vattendroppar och iskristaller. Vid gränsen mellan stigande och sjunkande luftströmmar bildas dessutom en ”hagelvirvel”. Vattendropparna stiger, sjunker, fryser och smälter om vart annat. På detta sätt bildas flera hagellager. Molndroppar, regndroppar och snöflingor rör sig upp och ned i molnet. När partiklarna krockar får de olika laddning. Iskristallerna blir positivt laddade och samlas i den kalla molntoppen. Vattendropparna laddas negativt och samlas i molnets nedre delar.
Nilsson L-G (2005) Stora boken om vädret. Sundbyberg: Semic.
www. Smhi, kunskapsbanken.se
Bra att tog med denna information om åska som företeelse. jag har ofta mött föreställningen att det är två moln som krockar och det är därför som det blixtrar och mullrar. Här finns det relevanta förklaringar att ta del av. En häftig bild ni hittat!
SvaraRadera