Min redovisning av undervisningstillfället.

En möjlighet till förståelse för fenomenet Moln

Molns uppkomst och betydelse, dess färg och form väcker en viss nyfikenhet hos många så även barnen. De flesta barn vet att snö, regn och åska kommer från molnen. Svårare är att förstå hur vattnet kommer upp i molnet.

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö-98/10)

Ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhället påverkar varandra. Sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om kemiska processer och fysikaliska fenomen. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet.

För att få en uppfattning om barnens förförståelse om fenomenet moln, intervjuades tre barn i ålder 4-5 år Frågorna som ställdes var följande: Vad vet du om moln? Var kommer moln ifrån, vad tror du?  Varför tror du det finns moln?

Svaren sammanställdes i gruppen . Det framgick då att barns uppfattning om moln är ganska lika trots allt. De flesta visste att det har med väder att göra, snö och regn kommer från molnen och vatten behövs för blommorna ska växa. Däremot molnens innehåll samt vattnets kretslopp, vet barnen inte så mycket om. Vi ville då göra barnen mer uppmärksamma på vattnets kretslopp. Vi planerade då in olika undervisningstillfällen, vid första tillfället ställdes en skål med lite vatten i ett solbelyst fönster, barnen fick då också frågan, vad tror du händer med vattnet? Barnen svarade.

·         Det blir mer vatten

·         Vattnet är kvar

·         Det smälter

När vi så ställde vattnet i fönstret hörde jag en fundering från ett av barnen, tänk om det blir mindre?! På eftermiddagen tittade vi åter på tallriken, vattnet var borta! Jag frågande barnen, vad tror du vattnet tagit vägen? Det har nu också tillkommit fler barn som blivit nyfikna på vad vi experimenterade om. Förslagen som kom upp var,

·         Solen har smält det

·         Det har runnit av

·         Solen har druckit upp det

·         Solen har torkat bort det

·         Solen har tagit vattnet

·         Solen har sugit upp vattnet

·         Det har torkat ut

Några av de tillkommande barnen har fyllt sex år, deras funderingar var bland annat då de hade en helt annan förförståelse.

·         Vatten är osynligt och har åkt upp genom elementet

·         Det har blivit ånga

Jag föreslog då att vi kunde göra ett experiment till. Denna gång ställdes en skål i samma solbelysta fönster men nu med plast över, vi avvakta till nästa dag för att se vad som kunde ha hänt. Barnen såg då de små dropparna som samlats på plastens insida. Det var ändå svårt för barnen att förstå hur de små vattendropparna samlats och fastnat på plasten. Därför gjordes ytterligare experiment.  Vattnet kokades i en gryta och ett lock hölls över för att visa hur vattenmolekylerna förångades för att sedan fastna på lockets kalla insida. En petflaska med korken på, som skurits av en bit upp och vänts i flaskan igen (med flaskhalsen ner likt en tratt) användes också. I flaskan hälldes varmt vatten, i den del som vänts upp och ner (tratten) lades isbitar. När så den varma gasen stiger upp mot isen bildas det droppar.

Barnen tipsades även om att andas på ett fönster för att se vad som händer, de andades även på sin hand kände fukten på handen.

När jag så berättade En flanosaga om vattenmolekylen ”Vera” en enkel förklaring på vattnets kretslopp, som vi i gruppen gemensamt diktat ihop. Nu kände jag att all föll på plats, barnen kunde lättare förstå hur vattnet kommer upp i molnet och faller ner i form av regn. Efteråt har barnen velat höra sagan, om och om igen samt att barnen har berättat för varandra flera gånger, de har också berättat för de barn som inte hört den av mig. Under dagen lär vi oss också vatten visan.  Jag har som framtidsplan att dikta ihop en sång om vattenmolekylen Vera.

Vad är det som regnar på våra paraplyn? Vad är det som kommer ner från skyn? Jo vatten, vatten bara vanligt vatten. Dripp, dropp, dripp, dropp. Vad är det i molnen upp i det blå? Vad är det som båtar flyter på? Jo vatten, vatten bara vanligt vatten. Dripp, dropp…..

Efteråt vid matbordet tittar så ett av barnen på kannan med vatten som står på bordet. Hon frågar om det finns sådana där ”mokelyler” där i också? Jag berättar då att vattenmolekylen Vera även finns i det vatten vi dricker, samma vatten som dinosaurierna drack! Allt vatten går runt i ett evigt kretslopp som i sagan.

Efter ett par dagar kommer så en förälder och berättar hur ett av barnen andats på rutan hemma och pratat om vattenmolekyler. Ytterligare en förälder kommer in på förskolan och frågar vem det är som pratar om vattenmolekyler!? Föräldern var mycket imponerad över barnet som berättat om att vattenmolekylerna finns överallt och hur de åker upp i molnet.

Jag är nöjd över mina undervisningstillfällen. I min undervisning använder jag olika variationer för att ge barnen fler möjligheter att förstå fenomenet moln. Barnen skrattade och diskuterar med varandra, ställde frågor, prövade och kände. De fick använda alla sina sinnen. En idé kan vara att spela en teater för kompisar om vattnets kretslopp.

Anna-Karin Hofmeijer

Här är vår saga om vattenmolekylen Vera

 Sagan om vattenmolekylen Vera

Vatten molekylen Vera ligger i vattnet och flyter.

 Solen lyser det är varmt och skönt. Plötsligt blir det för varmt och då sa Vera ” Nä nu dunstar jag”! 

När Vera blir varm känner hon sig lätt och osynlig, då svävar hon upp långt upp i luften med hjälp av vinden.

 Där uppe är det kallt, Vera fryser . Nu hittar hon flera av sina kompisar som också fryser. Kom så kramas vi sa Vera. (vattendroppe)

Fler av Veras kompisar samlas i luften, alla fryser och vill kramas. (flera vattendroppar)

Dom blir till ett stort moln.

Det är så kallt i molnet att ingen vill röra på sig, alla ligger stilla. Nu är molekylerna så många, molnet blir tungt så vinden orkar inte hålla alla molekylerna kvar i molnet.  

Sakta faller Vera och hennes kompisar ner mot marken, som regndroppar. (flytta upp molnet)

Vera faller ner i vattnet igen. Några andra vattendroppar ramlar ner någon annan stans på jorden.  När Vera legat i vattnet och blivit varm svävar hon upp i luften igen, träffar nya vänner och faller kanske ner någon annan stans. Detta fortsätter om och om igen i ett evigt kretslopp.

Bilder till sagan

·         En sjö

·         Sol

·          Land

·         Osynlig vattenmolekyl, Vera och flera av hennes vänner.

·         Vattendroppar

·         Moln

Utvärdering av vårt grupparbete

I vårt grupparbete har vi behandlat vattnets kretslopp med fokus på fenomenet moln. Vi har skaffat oss kunskap om fenomenet från litteratur, föreläsningar, handledning på högskolan och via internet. På våra respektive förskolor har vi involverat barn och arbetskamrater i grupparbetet. Det har varit ett mycket lärorikt och roligt arbete.

Det vi tagit fasta på är vikten av en god lärmiljö. En god lärmiljö, som är inspirerande och meningsfull, är en förutsättning för barnens lärprocesser. Lärmiljön påverkade resultatet av vårt grupparbete. Vi kan i den avslutande intervjun med barnen se att de hade fått en ökad förståelse för vattnets kretslopp (naturkunskap). Det är resultatet av första intervjun, experiment och fakta (flanosaga) kring moln och vattnets kretslopp.

Hur samspelade de tre dimensionerna av lärande för barnen under aktiviteterna?

Den individuella dimensionen av lärandet blev tydligt då vi intervjuade barnen före och efter aktiviteterna. Det individuella lärandet samspelade med interpersonella dimensionen (kamrater, lärare) och med den institutionella dimensionen (miljön på förskolan). Den interpersonella dimensionen av lärande blev tydligt då barnen berättade, reflekterade och diskuterade innehållet med varandra och med oss lärare. Flera av barnen diskuterade även fenomenet hemma, med föräldrar. Den institutionella dimensionen av lärande var att vi lärare hade en tillåtande miljö. Vi hade en variation i undervisningsmomenten. Barnen gavs utrymme till att fråga, komma med tankar, forska, reflektera och dra slutsatser. I och med vårt grupparbete har vi blivit mer medvetna om natur och teknik inom förskolan, samt om vår yrkesroll.

Inlagt av grupp 2 a

Förberedelse exkursionsdagar

Västgötabergen

Västergötlands platåberg är riktigt gamla. Det understa lagret av bergart, urberget, bildades redan för 1500 – 1600 miljoner år sedan. Därefter har flera sedimentära bergarter byggts på successivt fram till den geologiska tidsperioden perm, då magma trängde upp och täckte de andra bergarterna. Tack vare detta har de undre, porösare lagren skyddats mot erosion och bergen fått sin lite bordsliknande siluett. 

Eftersom de omgivande markerna inte skyddats av diabas har de hyvlats ner, medan de diabasskyddade bergstopparna sticker upp som pålar, åtminstone 100 meter höga. 14 berg har en skyddande diabastopp. Ett undantag är Lugnåsberget som inte har skyddats av diabasen.

Det näst understa lagret i platåbergen är sandstenen. Sandsten används som byggmaterial, kvarnstenar och liknande och har brutits flitigt på bland annat Kinnekulle. Har man tur kan man hitta fossiler, förstenade rester av utdöda forntidsdjur, i sandstenen.

Nästa lager är alunskiffret. Alunskiffret tillkom under perioden kambrium. Det användes under världskrigen för att framställa ett alternativ till den hårt ransonerade petroleumoljan. Alunskiffer innehåller också mycket uran.

Går man ytterligare ett steg uppåt kommer man till kalkstenen. Kalksten kan ha bildats av skal från forntida blöt – och skaldjur som trilobiter och andra snäckor. Kalksten är ett omtyckt byggmaterial. Om kalkstenen utsätts för högt tryck blir det till marmor.

Det näst översta lagret är lerskiffer. Det har bildats genom att lerpartiklar pressas hårt ner mot havsbotten.

Det översta lagret – tillika det som sett till att de undre lagren inte vittrats bort – är diabasen, också kallad trapp. Det är en hård magmatisk bergart, det vill säga en bergart som tillblivit genom vulkanism. Det används både inom konst och inredning.

En ramsa man kan använda för att minnas i vilken ordning lagren ligger är USA KL 3. Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp.

Vilka är då Västgötabergen? Till de mer berömda hör Kinnekulle i Götene, Billingen i Skövde, Halleberg och Hunneberg i Vänersborg, samt tvillingbergen Ålleberg och Mösseberg i Falköping. Ålleberg är det högsta av platåbergen och kan ståta med 330 meter över havet.

De övriga, lite mindre kända platåbergen är Borgundaberget, Brunnhemsberget, Gerumsberget, Gisseberget, Lugnåsberget, Myggeberget, Plantaberget, Tovaberget och Varvsberget. 

Referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/västgötabergen

Kalkälskande växter

Om marken är kalkrik har den ett ph-värde högre än 7. Den är då basisk. Floran som växer på sådan jord är beroende av denna kalkhaltiga miljö. Getväppling, blåeld, spåtistel, havtorn, blåhallon och krissla är exempel på växter som tycker om kalk, men mest känd är orkidén. Det finns många olika orkidéarter som växer på västgötabergen.

Referens: www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

 Gunilla Gahm

Sökord till exkursionsdagar

Jag ska försöka beskriva lite om 2 sökord som jag fick tilldelat mig i No kursen, dessa två ord och 12 andra ord som mina kurskamrater ska beskriv ska vi ha hjälp av på våra 2 exkursionsdagar.

Geologisk tidsskala

Är en tidskala som indelar jordens historia i olika tider, precis på samma sätt som det finns olika tider för människans historia. (stenåldern, bronsåldern, järnåldern). Jordens historia och den Geologisk tidsskala indelad i olika långa eoner först arkelium (jordens äldsta tid) proterozoikum(här bildades de första bergarterna och de äldsta cellerna) fanerozoikum (under denna tid blev fossiler till). Eonerna indelas sedan i eror som sen delas in i perioder .

Tidsskalan sträcker sig från det att jorden bildades till 4,5mijarer år sedan till nu. Det finns inte en enda plats på jorden som har bevarat ett komplett arkiv över vår planets utveckling. Det uppkommer nya upptäckter och dateringar som ändrar hela tiden den här tidsskalan. Andra tider/perioder som förekommer kambrium denna tid dök för första gången ryggrads djur upp. Tiden som kom till när fiskar kom upp på land heter devo.  På mesozoikum tiden slog en stor sten ner och kom från ingenstans den slog ut 80 % av livet. Den period som vi lever i nu heter holocen.

Jag har hämtat informationen från dessa sidor på nätet http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/fossil/livetshistoria/forenkladtidsskalaoverfanerozoikum.8040.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala

http://www.tellus.geo.su.se/geologi_i_skolan/Pages/tidsskalan1.htm

 Vulkanism, Pangea

 Vulkan är en öppning i jordskorpan där mycket het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når luft eller vatten.  Magman tränger upp från berggrunden eftersom den har större volym och lägre densitet än berget. Vulkanen kan delad in i 2 olika kategorier, explosiva förlopp och rinnande förlopp. Vilken typ av vulkan det är beror på bland annat på halten kisel, vilket som påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Man förknippar ofta vulkanutbrott med människor död, men så är inte fallet, man dör inte av själva lavan som kommer ner, utan av den giftiga gasen som strömmar ner från vulkanen innan själva utbrottet. Lavan fördärva i stället husen, marken, odlingar, skog, de brinner oftast upp som sedan täcks av en stelnad lava. Vulkanisk aska täcker och kväver allt i sin omgivning. Värdens vulkaner släpper ut mellan 130 och 230 teragram koldioxid i atmosfären.(otroligt mycket).

 Ett vulkanutbrott är en av de hemskaste och mest fantastiska saker man kan se på vår jord. Vulkanen ser ut som ett berg med brinnande topp.

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanism

http://www.ungafakta.se/vulkaner/

Yvonne Blomstrand den 25/4 2011

Fakta om Rullstensås och Klappersten

Rullstensås
En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra. Rullstensåsar är markanta inslag i landskap som formats av nedisningar, de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord-sydligt
En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. Rullstensåsarnas djupare delar fungerar som goda grundvattenmagasin. Sand och grus i åsarna är en viktig naturresurs.

Klappersten
Klappersten är mindre stenar som slipats och rundats genom friktion mot varandra vid sjö och havsstränder, främst i svallzonen där de kan bilda fält (klapperstensfält, stentorg) dessa finns längst öst- och västkusten i Sverige på Öland och gotland.


Anna-Karin Hofmeijer

Källa: 
sv.wikipedia.org/wiki/Rullstensås
sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar

Förberedelse inför exkursionsdagar

Inför exkursionsdagarna har jag tagit reda på fakta om biotoper och fossil.

•Biotop

En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Vilka organismer som lever och samverkar där beror på olika faktorer. Det kan vara fysikaliska - vind, ljusförhållanden, vattentillgång. Kemiska- pH-värde, förekomst av olika ämnen. Biotiska- tillgång till föda, konkurrenter, rovdjur.

Människan påverkar också biotoperna i den mänskliga verksamheten t.ex. genom åkerbruk, vattenanvändning och djurhållning.

Det finns många olika biotoptyper bl.a. insjö, kärr, strand, öken, skog, korallrev.

Källa:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

•Fossil

Namnet fossil kommer av latinets fossus , ”uppgrävd”. Det är djur eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. Sedimentära bergarter har avlagrats från vatten i hav och floder.

Vetenskapen om fossil kallas paleontologi (= läran om utdöda organiska varelser).  Namnet kommer av grek. palaios= forntida, ontos = varelse, logos= lära.

Fossil kan yttra sig på en rad sätt beroende på omständigheterna, t.ex. som förstenade eller avtryck. Det är oftast de hårdaste delarna som blir fossil, hos djur tänder och skelett, hos växter sporer, frön och stammar.

De äldsta fossilen på jorden är ca 3,8 miljarder år gammalt. För att kunna mäta hur gammal en fossil är kan man ta hjälp av berggrunden eller mätningar av radioaktivt sönderfall. Genom att studera fossil kan man förstå tidigare ekosystem och klimatets påverkan för växter och djur. Därför är fossiler viktiga för att kunna utröna jordens historia.

Källa:  http://en.wikipedia.org/wiki/Fossil

Inlagt av Anneli Andersson, grupp 2

Vad vet barn om moln?

Vi valde att börja med att ta reda på vad barnen visste om moln genom att ställa tre frågor.

Tre barn, som ska fylla 5 år i år, fick frågorna:

·         Vad vet du om moln?

·         Var kommer moln ifrån? Vad tror du?                       

·         Varför tror du att det finns moln?

En pojke sa att han måste fundera och satt tyst länge. Sedan berättade han att de behövs för änglarnas skull. Men han pratade även om åska. En flicka sa att de behövs för hästarna. När jag frågade hur hon menade svarade hon att hästar behöver vatten och det finns i moln. Den sista pojken sa att det var svåra frågor, men sa sedan att det var rök.

Jag fortsatte med att berätta flanosagan om Vera Vattenmolekyl. Det är en enkel version av vattnets kretslopp som vi i gruppen gemensamt skrivit. Efteråt ville två av barnen leka med bilderna och de uppmuntrades även att berätta sagan för sina kompisar. En av pojkarna som hört sagan ville hellre gå och leka i stället.

Vi gjorde ett experiment genom att vi kokade vatten i en gryta på spisen. Pojken som sagt att moln är rök, ropade: ”Nu ser du ju att det är rök här.” Vi pratade om hur vattenmolekylerna blev ånga, kallnade när de kom upp till det kalla grytlocket, blev vattendroppar igen och gjorde jämförelser med vattnet i molnen. Sedan andades vi på en kall fönsterruta och såg att vår varma andedräkt blev till vattendroppar på den kalla rutan. Vi ställde vatten på ett fat i fönstret, och jag frågade vad barnen trodde skulle hända. De svarade att det skulle bli varmt. Det skulle spruta upp och vi skulle få nytt vatten. De blev förvånade när vattnet var borta (hade avdunstat) och trodde att kanske en katt druckit upp det (skatt). Någon trodde att vinden blåst upp fönstret och vattnet blåst upp i himlen. Det kunde också ha runnit ner i en spricka i fatet. Barnen hade kreativa svar på mina frågor, många präglade av rik fantasi. Senare gjorde vi samma sak igen, men med plast över fatet och såg vattendropparna på insidan av plasten efter ett tag.

Det här området är abstrakt och jag upplevde att det var svårt för barnen att få en djupare förståelse för fenomenet. Men trots allt var barnens svar när jag ställde samma frågor igen, mera utvecklade och visade på en ökad förståelse. De svarade att: ”Det finns vatten i molnen, som regnar på blommorna.” ”Annars kan vi inte leva.” ”Det finns åska i åskmoln.” ”Blåsten blåser upp molnen.” Det fanns en förståelse för att det har med väder, regn och åska att göra.

De här barnen tittar ofta mot himlen och pratar om att molnen liknar olika saker.

Enligt läroplanen för förskolan (lpfö 98/rev.2010) ska förskolan sträva efter att varje barn

·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

·         utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Gunilla Gahm

Moln med barnen

På min förskola valde jag att arbeta med 2 flickor och 1 pojke. Vi på skolan har bestämt att vi skulle fråga barnen 3 frågor först om moln. Barnen skulle svara så enskilt som möjligt därför frågade jag barnen en och en. Frågorna löd så här

·         Vad vet du om moln?

·         Var kommer moln ifrån? Vad tror du?

·         Varför tror du att det finns moln?

Jag förklarade att jag gick i skola och att vi var några kompisar som ville veta vad 4-5 åringar vet. Jag frågade om jag fick använda en diktafon för att komma ihåg svaren bättre. Detta var en mycket rolig manick tyckte barnen. Vi har inte haft en diktafon tidigare så det blev prat om den också. Barnen svarade på mina frågor tyckte att det var roligt, efter frågorna berättade jag att vi skulle lära oss lite om moln och att vi längre fram ska göra experiment.  Det var mycket häftigt. Jag sammanställde svaren jag fick av barnen sen hemma. När jag sedan mötte mina skolkamrater nästa gång så sammanställde vi alla svar vi hade fått av barnen och det var en del mycket kloka svar. En reflektion vi fick var att många förknippar moln med änglar och att man kan sitta på dem och titta ner. Några hade en tanke på luft, vatten, väder.

Nästa tillfälle förklarade jag hur ett moln blev till, med vattenmolekyler varmt och kallt, kretsloppet och att det är samma vatten som regnar på oss som dinosaurierna en gång hade druckit eller regnat på. Barnen var lite fundersamma över detta. Nästa dag kom en mamma och frågade vad jag hade berättat om molnet, flicka hade pratat om molekyler och kretslopp.  Jag förklarade att detta var en uppgift som vi hade i skolan om naturvetenskap och så vidare. Mamman log och tyckte att det var roligt att hennes barn hade börjat prata om kretslopp mm. Som det står i lpfö98/10 under rubriken Utveckling och lärande sid 10 Förskolan skall sträva efter att varje barn

·         utvecklar intresse och förståelse för naturens kretslopp

·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, agera kommunicera med andra  

Gången där efter så hade vi på skolan gjort en saga om ”Vattenmolekylen Vera” det handlar om hur ett moln blir till om kretsloppet.

På förskolan gjorde vi äntligen experimentet, men fört berättade jag sagan om ”Vera” vi hade gjort sagan till flano. Det var mycket lärorikt, barnen tyckte att det var roligt att lyssna på sagan och de förstod mycket bättre vad molekyl var för något och att man inte kan se den och att den är osynlig. Barnen fick även leka med sagan och berätta den för varandra. Detta hjälpte barnen till en förståelse för hur ett moln blev till, barnen kunde sätta egna ord på sagan och hjälptes åt med återberättningen.

Första experimentet vi gjorde var att hällde varmt vatten i en kall kastrull därefter la vi locket på som var kallt och då så såg vi små vatten droppar(regndroppar) som var många vattenmolekyler och ångan som blev till moln. Något av barnen förknippade det med när mamma kokade pasta hemma ”då rök det ur kastrullen” Därefter så ställde vi ett fat men väldigt lite vatten i och men plastfolie över i fönstret, och på plasten skulle det bli vatten droppar, som så småningom avdunstar. Barnen fick gå ut  och leka på gården. När vi sedan kom in igen så hade vattnet avdunstat.

– Det var trolleri, sa pojken

– Nej, sa jag det har med varmt och kallt att göra och att molekylerna är så lätta och flyger iväg.

När jag var på avdelningen igår så frågade jag vad barnen kom de kom ihåg något av vad jag hade pratat om. Jag ställde samma frågor till de som jag hade gjort förta gången. Även denna gång enskilt. Då fick jag en bekräftelse över att barnen kom ihåg att

·         molnen bestod av små små vatten droppar (vattenmolekyler som Vera)

·         att när molnet blir tungt så faller Vera ner och då regnar det

Barnen se mer på himmelen och frågar mer vad det är för sort moln idag och pratar även med sina kamrater om det. Jag är nöjd med att kunna förmedla denna kunskap om mon till ”mina” tre barn i gruppen, som även förmedlar det till sina föräldrar och kamrater.

Yvonne Blomstrand den 17/4 11

Undervisningstillfälle i NO på förskolan

I vårt grupparbete valde vi att arbeta med vattnets kretslopp med fokusering på MOLN. Detta på grund av att moln är något som barnen pratar och funderar om. Barnen har en förförståelse av att regn och snö kommer från molnen. De funderar också kring åska, mest som något spännande och skrämmande.

I förskolans styrdokument, lpfö-98.rev-10 beskrivs mål angående naturkunskap som att förskolan ska sträva efter att varje barn;

•utvecklar sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle, påverkar varandra

•utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor om och samtala om naturkunskap

Jag började mitt arbete med att intervjua tre femåringar. Givetvis efter föräldrarnas och barnens medgivande. Eftersom jag hade tänkt mej att videofilma intervjuerna, bad jag om tillåtelse för även detta. Jag klargjorde syftet och att filmerna skull raderas efter analysen av innehållet. Barnen ville se filmerna efteråt och jag upplevde att de tyckte att det var roligt. Då jag ställde frågan om deras uppfattning om vad moln är, fick jag flera intressanta svar. De hade uppfattningen om att moln är en materia som är som ludd, mjukt. De trodde också att det inte gick att åka igenom molnen, man fick styra runt eller över det.

Efter intervjuerna planerade vi i gruppen hur vi skulle gå tillväga för att ge barnen ytterligare kunskaper om moln. Vi planerade att illustrera vattnets kretslopp i form av en flanosaga. Vi tillverkade genomskinliga vattenmolekyler som skulle röra sig runt i ett kretslopp. Sedan gav vi en av molekylerna ett namn, vattenmolekylen Vera, och skapade en saga runt ämnet. Vid genomförandet av flanosagan på min förskola lyssnade barnen intresserat. Jag berättade den sakta för att jag skulle kunna checka av om de ”hängde” med och för att de skulle kunna ställa frågor och bli delaktiga. De ”smakade” på ordet molkyl. ”molekyl-polekyl….” Spontana frågor dök upp som t.ex. Hur blir det åska då? Då fick jag nytta av min egna inläsning i ämnet och kunde svara på hennes fråga med bakgrund av forskning. När jag hade berättat sagan för barnen ville de själva berätta den med hjälp av bilderna och figurerna. De höll på en lång stund, lekte, diskuterade och visade sagan för varandra.

När de var nöjda med flanosagan genomförde vi ett experiment. Vi kokade vatten i en gryta på spisen. Grytan hade ett genomskinligt lock. Det var bra för då kunde vi tydligt se när det blev ånga och slutligen vatten på locket. Under tiden som experimentet genomfördes diskuterade jag med barnen om vad som hände med vattnet. Följande dag visade jag ett bildspel, power-point, för barnen om vattnets kretslopp. De tittade nyfiket på bildspelet och kommenterade händelserna. ”Solen värmer vattnet”, ”Det är vatten i molnet”, ”Nu orkar inte molnet hålla dropparna”, Nu släpper molnet dropparna”, ”Det regnar”.

Slutligen intervjuade jag barnen igen för att se om någon förändring av deras kunskaper om moln har skett. Alla barn hade nu en förståelse om att moln består av vatten. Ett barn gav sin redogörelse för, vad jag uppfattar, hur vattnets kretslopp fungerar. ”Molnen bor i regnet. ”Jag tror det är regn i moln. Dom (molekylerna) är i den långa kannan (bäcken). Då sprutar det upp i molnet. Då blir det regn i molnet, förstår du…”

Genom att jag använde en variation av undervisningen, flanosaga, experiment, bildspel, gav jag barnen möjligheter att utveckla sin förståelse kring  fenomenet. Barnen samspelade med varandra, ställde frågor och hypoteser och reflekterade.

Kunskap kommer till uttryck i olika former- såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barns lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Lpfö-98. rev-10).

Anneli Andersson grupp 2a.