Seminarium 13/1, Hellden, G mfl. (2010) Grupp 2`s frågeställningar utifrån boken:

-          Hur djup kunskap inom NO bör vi pedagoger ha i vårt arbete med barnen i förskolan?

Vi anser att vi behöver ha grundläggande kunskap och kunna vissa naturvetenskapliga begrepp.  Vi jämför det med matematikens utveckling i förskolan angående begrepp och problemlösning. Att kunna hjälpa barnen att sätta ord på de fenomen som de kommer i kontakt med, men inte överkurs, och inspirera dem till fortsatt intresse att utforska.

-          Ser vi naturvetenskap som något STORT-AVANCERAT-KRÅNGLIGT?

Det är viktigt att ha förståelse för ämnet och begrepp. Är vi för dåliga på att uppmärksamma vad lärande i naturkunskap inom förskola innebär? Att det är naturkunskap som finns runt oss i vardagen.

Inte alla kollegor ute på arbetsplatserna har klart för sig vad naturvetenskap i förskola står för. De tror att det är som ett stort ämne inom skolan. Trots att läroplanen nämner att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för naturens kretslopp och naturvetenskapliga fenomen har inte alla pedagoger detta klart för sig.

-          Hur kan vi göra de allra yngsta barnen (1-3åringarna) medvetna om att det är naturvetenskap som vi sysslar med?

Begrepp kan vara svårt men vi kan uppmärksamma dem på vad det är som händer genom att föra dialog med dem, t.ex om ett barn halkar på isen säger vi kanske ”isen är hal” istället för att bara tyst hjälpa barnet upp. Då ger vi barnen begrepp.

- Barn utforskar ständigt sin omvärld, men vad barnet upptäcker är beroende av situationen och de människor de har omkring sig. /citat s. 33). Vad behöver vi för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapen? Kunskap i ämnet, mål och syfte med verksamheten, lyhördhet, fånga situationer i vardagen, göra barnen medvetna om lärandeobjektet, variationsteori kring fenomenen, material, tid, personaltäthet.

- Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp? Vi ser att barnen kan komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp överallt.

- Vilka naturvetenskapliga begrepp behöver ni fördjupa er i? Fyra huvudbegrepp; ENERGI- MATERIA- LIV- TEKNIK

- Jämför metaforer och modelltänkande från Hellden,  med det antropomorfistiska sättet att uttrycka sig hämtat från Thulin. Fördelar/nackdelar? Helldèns metaforer och modelltänkande är naturvetenskapligt. Det är bildligt och byggda modeller som förklaring av fenomen. (T.ex med flirtkulor.) Kan, tror vi, vara svårt för små barn att förstå. Vi hänvisar dock till bra fakta program för barn, t.ex. Eva Funcks- Evas funkarprogram där hon på ett roligt och enkelt sätt förklarar olika fenomen.

Thulin – Antropomorfistiskt tänkande i förklaring av naturvetenskapliga fenomen. Ger ting liv, känslor, empati. Ska, anser vi, användas på ett bra sätt. Det passar inte alltid som förklaring, man kan komma för långt ifrån ämnet.

Anneli Andersson, Yvonne Blomstrand, Anna-Karin Hofmeijer, Gunilla Gahm, Ann-Sofie Karlsson, Eva Lind, Marie Törn

Litteraturseminarium 16/12-10

Sammanfattning av seminariet 16 december 2010

utifrån Thulin,S. (2006) ”Vad händer med lärandets objekt?”

I studien upplevdes det som att problematisering och vidare utmaning, av barnens frågor, med naturvetenskaplig inriktning, uteblev. Vi funderade på olika orsaker som det skulle kunna kan bero på:

·         att pedagogen var rädd att förlora fokus på tänkta objekt (det objekt som pedagogen tänkt sig).

·         att pedagogen kanske inte hade tillräcklig kunskap om det barnen intresserade sig för

·         att pedagogen var så inriktad på sitt tänkta lärarobjekt, att hon helt enkelt inte hör frågor eller kommentarer kring annat.

En annan diskussion uppstod kring det antropomorfistiska uttryckssättet.

Det kan användas för att skapa intresse, anknytning och bidra till att förstärka olika delar. Vi tror dock att det krävs en viss balans. Om barnen redan är intresserade av myrans utseende så kan pedagogen rikta barnens uppmärksamhet mot de mer naturvetenskapliga detaljerna.

Vad ingår i lärarens kompetens?

• Fånga och skapa situationer för lärande.
• Kunskap om lärandets objekt.
• Organisera så tid finns.
• Ställa öppna frågor.
• Medvetenhet och förmåga att förena lärandets objekt och akt.
• Kunskap om läroplanens innehållsaspekter och kunna organisera lärsituationer utifrån dessa och den barngrupp man har, samt utgå från barnens erfarenheter.

Definition av och funderingar kring öppna frågor:

De innehåller mycket av de didaktiska frågorna: Vad Hur Vem Varför.

Det är viktigt att trycka på vad tror du för att garantera barnet om att inget svar är fel.

Exempel på öppna frågor:

• Vad tror du händer om…
• Hur tror du att…

Viktigt att vi som pedagoger är lyhörda och ser barns signaler om det de visar:

ü  Förstår de vad vi menar

ü  Undrar de något

ü  Vad undersöker de

Vi funderade över vad är rimligt att barnet ska kunna svara på? När ska vi ge barnen det de inte har?

Anneli Andersson, Yvonne Blomstrand, Anna-Karin Hofmeijer, Gunilla Gahm, Ann-Sofie Karlsson, Eva Lind, Marie Törn

Naturvetenskap och teknik i förskolan

Vi är fyra barnskötare som läser till förskollärare på högskolan i Skövde. Utbildningen innehåller en kurs i naturvetenskap och teknik. Vi har fått i uppgift att via en blogg utveckla våra tankar inom dessa ämnen i förskolan.