fredag 25 mars 2011

Mina funderingar om teknik

Av: Anna-Karin Hofmeijer
Till att börja med blev Jag blev ordentligt påmind om teknikens värld, då jag skulle börja skriva detta inlägg. Allt var klart och skrivet, bara att sända iväg. Tyvärr glömde jag trycka på ”spara” så hela world dokumentet försvann innan jag sänt det. Döm av min förtvivlan över teknikens oförutsägbara och besynnerliga värld, som jag helt klart måste lära mig mer av. Men jag är inte den första som misslyckas med teknik. Genom att erfara teknikens värld utvecklas vi inom området. Så nu har jag lärt mig, och börjar skriva ett nytt inlägg, som jag sparar.
Vad är teknik egentligen? Ska vi jobba med teknik med förskolan?
Jag har som uppgift att titta lite på hur det ser ut i min förskola vad det gäller teknik.  Teknik finns överallt. Allt som barnen gör i stort sett handlar om teknik. När barnen bygger och konstruerar använder de sig av teknik, ritar, klistrar ihop olika material, tejpar och uppfinner. I sin lek använder sig barnen av teknik hela tiden. På gården finns bland annat cyklar, spadar och hinkar. Runt hela förskolan finns staket och grindar som också är teknik.  Tittar men sedan på vardagssaker finns tekniken där också. När vi äter, maten och tekniken runt den. Toaletten är i allra högsta grad en teknisk pryl. Kläder och dess form av teknik med tanke på tillverkningen, men också teknik som knappar och dragkedjor, stövelknektar och skohorn, torkskåp och tvättmaskiner.
När jag diskuterar begreppet teknik med mina kollegor på förskolan får jag intressant höra hur de tänker och pratar om teknik. Teknik för många innebär tekniska prylar, som i ett genusperspektiv tillhör det manliga könet. Flera uttrycker att de inte är så tekniskt lagda och intresserade så de inte klarar av tekniska prylar, utan överlämnar det gärna till någon som kan det bättre. Kollegorna gör också en jämförelse med mig och säger det är ju skillnad, du kör ju motorcykel och allt, du är ju intresserad. Själva menar de att de är helt otekniskt och inte ett dugg intresserad av teknik. Min undran blir då försiktigt, varför inte vill lära sig då? När jag sedan berättar vad som är teknik, känner alla samma förvåning. Ja, så tänker man ju faktiskt inte, det har du ju faktiskt rätt i, då finns det ju överallt.
Jag citerar Ginner, T. (1996) s.22
”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna process”.



Enligt Ginner,T. (1996) behöver alla en god allmänbildning i teknik och naturvetenskap. Om unga människor aktivt ska delta och kunna ta ansvar i näringsliv och politiska beslut i framtiden, krävs en teknisk allmänbildning och viss övning i att analysera och värdera teknik av olika slag. En användbar tillgång i samhällsfrågor är grundläggande historiska kunskaper om teknikens utveckling, dess relation till människan, samhälle och natur. Ginner har såsom åsikt att eftersom teknik spelar en viktig roll i vår vardag, är det bra att få en viss vana vid att lösa enkla tekniska problem. Det borde vara en del av dagen livskompetens anser författaren. Teknik handlar i stor utsträckning om att lösa problem. Detta visar sig tydligt i barnens vardag då de hela tiden skapar olika tekniska lösningar i sin lek.
Ändå frågar sig min tonåriga dotter, inför ett kommande prov i naturvetenskap årskurs nio, varför ska jag lära mig detta? Jag tro att svaret ligger i hur miljön och lärarna lägger fram och introducerar naturvetenskap och teknik för barnen/eleverna. Det måste finnas någon mening med det vi lär oss.
Fleer, M. (2009) menar att vad barnen uppmärksammar bestäms både av vad som finns i miljön som kan undersökas, och vad vuxna eller andra omkring dem fäster uppmärksamheten på. Författaren betonar också vikten av närvarande pedagoger som i lekfulla sammanhang sätter ord, beskriver och förklarar de naturvetenskapliga begreppen så att barnet kan få en djupare förståelse. Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström (2010) nämner vikten av att fånga barnen i vardagliga händelser. Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godée (2008) menar att en avgörande betydelse är hur materialet är arrangerat i rummet, hur det lockar till att utforska och uttrycka tankar. Hur vi som lärare tänker om miljön och material, påverkar också möjligheten för att få undersök, utforska och skapa kunskap.
Wickman (2009) för att kunna skapa en undervisning som är meningsfull och utvecklande, måste man som lärare förstå vad man säger och gör tillsammans med eleverna. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2009) anser att lärarens kunskap inom ämnet är oerhört viktig, okunskap kan leda till oriktigt fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Har läraren bättre kunskap om ämnet ökar både självförtroendet och förmåga att undervisa. Integrera innehållet med pedagogik och didaktik är emellertid nödvändigt bedömer jag.
Jag hittade en artikel i tidningen förskolan (2009 nr 8) Där Pramling Samuelsson I. skriver om teknik i förskolan. Hon menar att barn strävar efter att förstå sin värld. De iakttar, undersöker, ställer hypoteser och drar slutsatser. Samma moment som ingår i ett utforskande förhållningssätt. Vidare menar författaren att om barnen får möjlighet till detta desto nyfiknare blir de, ställer mer frågor och vill veta mera. Barnen behöver upplevelser och erfarenheter som det måste sättas ord på. Det är här som lärarens kompetens blir viktig, hur läraren använder begrepp på ett lämpligt sätt och utmanar barnet att förstå och finna egna förklaringar som de kan argumentera för. Pramling poängterar att centralt i lärandet av naturvetenskap och teknik är just barns nyfikenhet och kreativitet.

Referenslista
Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008) Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Fleer, M. (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs. Research in Science Education, 39, 281- 306.
Ginner, T. & Mattson, G (1996) Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Helldén, G. Jonsson, G. Karlefors, I. & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. Mer teknik i förskolan (2009 nr 8) Förskolan, s 39.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber

1 kommentar:

  1. Det har varit mycket intressant att få ta del av dina funderingar!Bra att du "öppnade" dina kollegors ögon för vardagstekniken och att det inte alltid går att säga att jag är inte så teknisk och inte intresserad. Vi måste kanske, om vi nu inte är, bli intresserade om vi skall klara av vår alltmer tekniska vardag. Tänk om din dotter hade fått möta engagerade och intresserade lärare,genom skolans olika stadier, som läst de böcker du läst och använt ett förhållningssätt som det du beskriver i ditt inlägg. Då hade hon kanske inte ställt sig frågan varför hon skall lära sig detta. Fortsätt med din egen utveckling och påverkan av kollegor.

    SvaraRadera