Sammanfattning av seminariet 16 december 2010
utifrån Thulin,S. (2006) ”Vad händer med lärandets objekt?”
I studien upplevdes det som att problematisering och vidare utmaning, av barnens frågor, med naturvetenskaplig inriktning, uteblev. Vi funderade på olika orsaker som det skulle kunna kan bero på:
· att pedagogen var rädd att förlora fokus på tänkta objekt (det objekt som pedagogen tänkt sig).
· att pedagogen kanske inte hade tillräcklig kunskap om det barnen intresserade sig för
· att pedagogen var så inriktad på sitt tänkta lärarobjekt, att hon helt enkelt inte hör frågor eller kommentarer kring annat.
En annan diskussion uppstod kring det antropomorfistiska uttryckssättet.
Det kan användas för att skapa intresse, anknytning och bidra till att förstärka olika delar. Vi tror dock att det krävs en viss balans. Om barnen redan är intresserade av myrans utseende så kan pedagogen rikta barnens uppmärksamhet mot de mer naturvetenskapliga detaljerna.
Vad ingår i lärarens kompetens?
- Fånga och skapa situationer för lärande.
- Kunskap om lärandets objekt.
- Organisera så tid finns.
- Ställa öppna frågor.
- Medvetenhet och förmåga att förena lärandets objekt och akt.
- Kunskap om läroplanens innehållsaspekter och kunna organisera lärsituationer utifrån dessa och den barngrupp man har, samt utgå från barnens erfarenheter.
Definition av och funderingar kring öppna frågor:
De innehåller mycket av de didaktiska frågorna: Vad Hur Vem Varför.
Det är viktigt att trycka på vad tror du för att garantera barnet om att inget svar är fel.
Exempel på öppna frågor:
- Vad tror du händer om…
- Hur tror du att…
Viktigt att vi som pedagoger är lyhörda och ser barns signaler om det de visar:
ü Förstår de vad vi menar
ü Undrar de något
ü Vad undersöker de
Vi funderade över vad är rimligt att barnet ska kunna svara på? När ska vi ge barnen det de inte har?
Anneli Andersson, Yvonne Blomstrand, Anna-Karin Hofmeijer, Gunilla Gahm, Ann-Sofie Karlsson, Eva Lind, Marie Törn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar